Började dagen med ännu en tripp till Sthlm. Ännu en felkörning men vi nådde vårat mål i tid ?
Sen tog vi oss en tur till Gnesta och lämnade in urinprov på Nala så hon inte åkt på uvi igen.

Kom hem och tyckte de var daga för dogsen att få bada. Vart dock själv sjukt sugen så det vart ett dopp med kläderna på. ?

Har haft en riktigt bra dag med massa skratt och tokigheter.
Även fått upp kontakten med 3 gamla
Vänner som varit enormt saknad i mitt liv.
En av dom kommer på besök nästa helg, och jag vet att damen Nala kommer skrika av lycka, för han var hennes daghusse när hon var liten å jag jobbade, fick hänga i garage och vara ute å glida bil i framsätet.
Hon kommer bli heeelt galen av lycka ?

Ska även få till en tripp upp till Sthlm en helg.
En kväll med middag/bio och övernattning står på schemat. Ska bara boka in ett datum. Lättare sagt än gjort faktiskt. Men de löser sig.

Ska dänga Flynn i lite yatsy nu sen blirre taco på menyn ?

Over and out

Började dagen med ännu en tripp till Sthlm. Ännu en felkörning men vi nådde vårat mål i tid ?
Sen tog vi oss en tur till Gnesta och lämnade in urinprov på Nala så hon inte åkt på uvi igen.

Kom hem och tyckte de var daga för dogsen att få bada. Vart dock själv sjukt sugen så det vart ett dopp med kläderna på. ?

Har haft en riktigt bra dag med massa skratt och tokigheter.
Även fått upp kontakten med 3 gamla
Vänner som varit enormt saknad i mitt liv.
En av dom kommer på besök nästa helg, och jag vet att damen Nala kommer skrika av lycka, för han var hennes daghusse när hon var liten å jag jobbade, fick hänga i garage och vara ute å glida bil i framsätet.
Hon kommer bli heeelt galen av lycka ?

Ska även få till en tripp upp till Sthlm en helg.
En kväll med middag/bio och övernattning står på schemat. Ska bara boka in ett datum. Lättare sagt än gjort faktiskt. Men de löser sig.

Ska dänga Flynn i lite yatsy nu sen blirre taco på menyn ?

Over and out

[Bild]

För 7 år sedan levde jag i ett förhållande som borde ha avslutats i ett gemensamt beslut. Men då båda var rädd för ensamheten så var man ihop bara för att..
Tills det enda som fanns kvar var bråk och irritation.
En dag upptäckte jag att X flirtade med någon annan. Kan säga att de tog hus k helvetet. Tog inte heller många dagar innan det tog slut, knappt nån dag innan han hade en ny.. det sveket, de lögnerna och nonchalanta sätter som jag blev bemött med väckte något i mig. En rädsla.. en rädsla över att bli övergiven, lämnad och sviken..

Jag hamnade i ett beteeende i panik och kontroll, jag kunde inte fungera, var tvungen att kolla X hela tiden, blev elak, anklagande och hatisk mot honom. För att jag kände mig så sviken och lurad så jag ville att han skulle må lika dåligt som mig. Men det gjorde ju mig till ett psyko i andras ögon..

Tiden gick och jag mådde bättre.. träffade Xx och livet sken upp! Tog mitt pick och pack och flyttade från orten jag bodde, lämnade allt för att vara med honom.
Men det tog inte lång tid innan mina rädslor kom ikapp mig.. det förhållandet höll ett år.. jag vet inte om det stämmer de vissa säger att - ?om jag ändå är anklagad för att vara otrogen å flirta med andra obefogat så kan ja ju lika gärna göra det?
Men iaf så vart det tillslut.. han ljög mig rakt i ansiktet, hans x som han har barn med var oxå ett problem då hon ansåg att jag tog över för mycket av barnet.
2 av hans ?bästa? tjejkompisar som jag öppnade upp mig för totalt.. hur dåligt jag mådde över att ha dessa problem med svartsjukan osv. La ingenting på Xx utan tog på mig full skuld. Men iaf.. en av tjejerna lyssnade och stöttade mig, sa att Xx älskade mig och jag inte skulle vara orolig.. samtidigt satt hon och skrev till honom på sms å sa att jag var ett psykfall som han borde lämna..
Dom 2 satt och skrev skit om mig bakom
Min rygg, dom ljög och hånade mig..
En helg när jag var borta då sov hon även över hos Xx. Och efteråt så skrattade dom åt att jag inte viste.. men jag fick reda på allt!!

Jag och Xx har haft våra turer sen dess
Men alltid slutat lika..
Sen kom the one in i mitt liv.. en helt perfekt kille.. han tog mitt hjärta direkt.. han fick mig att må Såå bra, att känna mig älskad för den jag är..
Men mina rädslor sabbade det oxå. Så mycket att han inte orkade mer..
och tack vare det.. tack vare att han sa flera gånger att -jag tycker du måste gå och få hjälp för DU mår inte bra av att må såhär. Jag ser att du inte menar det du gör. Men du kan inte stoppa det. MEN jag orkar inte mer..

Jag har nog aldrig varit så knäckt och trasig.. aldrig känt mig Så värdelös och ensam som när han gick.
Men hade han inte gått hade jag inte sökt hjälp.

Sökte mig till en psykolog med KBT inriktning. Jag förklarade mina ?problem? att jag är stressad, att jag skapar problem som inte finns. Anklagar honom för saker som inte ens skulle existera i hans huvud. Helt enkelt jag var en elak svartsjuk galning..
Jag vet om mina problem, jag vet vad jag gör men jag behövde få hjälp med att bryta detta mönster och förstå varför detta sker..

På en månad så hade jag ett ändrat beteende. Såg på saker från ett annat håll.
Jag började umgås med Xx igen. Och han sa efter ett tag att jag var annorlunda. Att jag inte alls var samma person som innan.
De orden från just honom gjorde att jag exploderade av glädje. Att det gav mig en spark i röven av att fortsätta.. inte att jag hade nått mitt mål utan att jag skulle fortsätta kämpa.. idag har jag och Xx en bra vänskaps relation, och han har stöttat mig hela vägen sen the one. Han har lyssnat, stöttat och funnits vid min sida genom denna svåra period som varit nu.. han har ändå levt med mig så om det är någon som kunnat hjälpa mig fullt ut så är det han..

Det har gett resultat. Jag är starkare idag, mår bättre, är gladare och känner att jag ska vara lite ego ett tag nu. Sätta mig själv i fokus och göra det jag mår bra av utan att någon annan ska ha ens en åsikt..

Klart jag ibland hamnar i svackor, att jag saknar the one, Såå mycket att jag skulle Kunna göra vad som helst om vi kan ge oss en chans till.. men jumera jag arbetar med mig själv, ju starkare jag blir och går min egen väg, en dag kommer även den starka saknaden att lägga sig. Och nya äventyr väntar mig..

Det viktigaste i denna resa har varit att inse att jag har inte ett problem, jag är inte sjuk, jag är inte ett psyko.. jag har rädslor.. rädslor som jag måste arbeta med, övervinna och komma ur.. att det hjälper inte att gå på en annan människa så den ska må dåligt för att jag mår dåligt..
Att inse sina fel och brister.. inte skylla någonting på någon annan, för det är inte doms fel att jag beter mig illa. Vist kan vissa ha bidragit med saker, men dom har inte startat mitt beteende..

Har träffat massa andra tjejer som sitter i samma situation som mig, vissa även värre än mig, å vissa som har samma beteende men ser inte sina egna problem eller delaktighet utan skyller allt på sin partner.. inte ok.. det är aldrig ens fel att 2 träter och så är det i mitt fall oxå.. inte helt mitt fel i något av dessa 3 förhållanden..
Det har varit kommunikarions brister så de skriker om det.. att inte få prata om det ordentligt utan blir bemött med att man är sur och elak å kan lugna ner sig innan man pratar..

Men idag är jag en ny människa, det känns i hela kroppen. Och min resa har bara börjat..

3 år sen sist man var aktiv.
Tror de är dags att kicka igång denna igen
Då jag fick rekommendation till att göra det. Att delge andra det arbetet jag gjort med mig själv, att kunna dela med sig av mina erfarenheter och allt arbete jag gjort med mig själv för att må bättre, att bli gladare, harmonisk och mer stabil både till mig själv och i ett förhållande till andra.

Ska följa rådet och vara så ärlig och öppen jag kan. Emot mig själv och andra.

Over and out