Hatar dessa dippar.. att ena dagen må sjukt bra och vara glad. För att nästa vara ledsen, ensam, ångest å bara gråter.. sen vänder de på en sek för att något händer å man blir glad igen..
Sen i söndags så har de varit så.. Såå trött på det, vill vakna å vara glad å känna att livet är fan bra och man är nöjd med allt som är..
men de är såhär de är nu så bara att gilla läget å genomgå allt så de får gå ur kroppen. Bearbetning kallas de tydligen, att hantera saker, nya infallsvinklar och nya erfarenheter.

Inte känna skuld för att man mår bra, att man träffar nya människor och skrattar igen. Att leva mitt liv just för stunden.. släppa tankar om framtiden och bara njuta av nuet. Ta dagen som den kommer.
Egentligen så har jag inget att ha ångest, vara ledsen över.. allt är egentligen bra.. mer än bra och jag har ett underbart liv med dom absolut bästa vänner och familj omkring mig..
Måste börja släppa alla tankar och skit som snurrar i huvudet.

Over and out