Ja just så känner jag, och har gjort ett tag nu. Vet inte riktigt varför men det känns som om det mesta går emot en. visserligen fick min Älskade Nala fina A resultat på höfterna, glömde dock att kolla armbågarna så jag ska dit igen på torsdag.

Var kan jag erkänna rätt besviken och ledsen förra veckan, fyllde ju 25 och det har alltid varit rätt stort och som man firat bland mina vänner, jag har då varit med och firat alla som fyllt 25. Jag gjorde en gest och bjöd in alla ja kunde komma på som jag umgås med för att åka till lofsdalen och bowla, när iden kom på tal var skit många på och nappade. men när det väl var dags så hoppade alla av. När väl en person hörde av sig på morgonen å frågade om det blev nå så sa jag nej för jag var så sjukt ledsen, vits å sitta 2 pers då..nää..

men när yasmin ringde å sa att hon var laddad så fick ja göra henne besviken med ett till nej. skulle även informera jörgen om detta men han sket i det och sa att han skulle komma ändå. riktiga vänner sviker inte sa han. ja då vart det bara ringa yasse och boij och meddela att vi kör ändå fast hemma fest.

Yasse och Jörgen kom! vi 3 hade skit kul.. snackade skit och spelade spel tills jag vart för full och däckade vid 12.:) så då måste det varit roligt. men den där bitande känslan av att alla andra bangade.. en annan är med på allt annat, kört, ställt upp. jag bad om en kväll och fira min 25 års dag...

Önskade så innerligt på kvällen när jag pratade med Viva att jag hade bett henne komma. det hade gjort hela min helg om hon hade varit där...

aja livet går vidare..

är i sollefteå nu med thea, ska nog ut med henne för natten och sen sova för jag är helt slut, och ska orka ta nya tag i morgon. har alkoholpolitik denna träff..skit tråkigt men måste göras..

over and really out..