Jag blir jätte glad när Jens säger till mig att han tänker på mig hela tiden och saknar mig så det gör ont. Att jag bett honom försvinna ur mitt liv men ändå kommer han tillbaka och säger att han vill inte förlora mig. Att han är glad över att vi pratat ut om allt och att han vill ha den här chansen som jag ger honom. Men jag är sjukt less på denna lekstuga nu! Dubbelmoralen som han inte bara ger mig, säger en sak och gör en annan inte bara mot mig. Och jag är less på det. Chansen kommer finnas kvar, men han vet vad som gäller. Att stå fast å trampa är inte min grej. Jag blickar nu framåt och Jens kommer att stanna kvar i mitt liv på ett eller annat sätt för han vill inte gå. Han vill inte att jag ska försvinna, man kastar inte bara bort 2 år ihop, banden som finns mellan oss är fortfarande så starka att vi inte kommer gå åt olika håll hur mycket vi än bråkat å skrikigt på varandra så kan vi inte vara utan varandra heller. Så är det och kommer att vara. Jag är här för att stanna.

Kan man må bättre?? nää.. omöjligt..:)
Johan befallde mig att va hos honom igår för taco, alkohol, film och trevligt sällskap.. å det var det verkligen.:)

fan vad jag behövde den där kvällen alltså..massa skratt å tokigheter kan jag lova..

tvingade även johan att titta på paranormal aktivity 3..hihi vilken liten chicken han är alltså..hihi jag och thomas skratta rätt bra åt honom under den filmen..hihi...

inte sovit många timmar i natt å nu ska jag slänga i mig en brakfrukost innan det bär av till stallet med mette för en ridtur i det härliga vädret..:)

mår som en prinsessa och kan bara njuta av livet just nu.... woohooo...